Symtom och diagnos

Parkinsonguiden.se "Att ställa diagnos"

Parkinsonguiden.se "Symtom"


Tidiga tecken på Parkinson

Stelhet, lättare skakningar vid vila i händer, armar och ben och dålig balans kan vara tidiga tecken på Parkinsons sjukdom, och de kan uppträda långt innan sjukdomen kan diagnostiseras med sedvanliga neurologiska undersökningar. Tidiga tecken kan också vara stelhet och smärtor i ryggen, viss fumlighet med mera. Förstoppning, våldsamt utlevda mardrömmar, försämrat luktsinne och depression är några mindre kända symtom. Alla kan vara tidiga tecken på sjukdomen, flera år innan stelheten eller skakningar börjar bli ett problem.

 

Nedsatt rörlighet

Det mest karakteristiska debutsymtomet är en stundvis uppträdande darrning i ena sidans arm, ben eller i båda. Någon gång kan det börja samtidigt i bägge sidorna av kroppen. Oftast uppträder samtidigt en diskret nedsättning av förmågan till finmotorik i handen, vilket medför en fumlighet med svårigheter att skriva, knäppa knappar med mera. Det kan också finnas en svårighet att få med sig benet och minskade pendelrörelser i armen när man går.

Ibland börjar besvären med värk och rörelsesvårigheter i någon del av kroppen, vanligast i skuldran eller vaden på ena sidan. Värken orsakas av ofrivillig muskelspänning. I medicinskt språk talar man om en karakteristisk triad av motoriska symtom: tremor (darrning), hypokinesi (rörelsehämning, långsamhet och nedsatt rörlighet) samt muskelrigiditet (ofrivillig muskelanspänning), vilka är typiska tecken till påverkan av hjärnans ”basala ganglier” (djupt liggande öar av nervceller).

Ibland åtföljs de motoriska besvären med en tendens till nedstämdhet och ointresse eller apati. Det kan vara tecken till en begynnande depression.

Påverkan på tankeskärpa, koncentrationssvårigheter och ibland även ett långsammare tankeflöde. Dessa besvär är ofta lindriga under de första åren av sjukdomen men kan sätta ned arbetsförmågan.

 

Varför och hur uppkommer symtomen?

Symtomen vid Parkinsons sjukdom framkallas av en långsamt tilltagande brist på signalsubstansen dopamin i olika delar av hjärnan, främst de basala ganglierna. Dopaminet finns lagrat i nervceller och mängden minskar i takt med att man sakta förlorar dessa nervceller. Orsaken till cellförlusten är ännu okänd.

Dopaminet är viktigt för att signalerna från olika delar av hjärnan ska nå varandra. När det uppstår en brist på dopamin förlorar vi en del av förmågan att starta och styra kroppsrörelser. Ju större bristen är desto mer uttalade blir symtomen. All rörlighet som styrs av viljan påverkas, även tal och sväljförmåga. Den process med vilken man förlorar dopaminet går mycket långsamt (vanligen under årtionden).

 

Symtomfluktuationer och övriga symtom

Ibland uppträder dubbelseende, besvär från mag-tarmkanalen med mera, men dessa symtom brukar vara relativt lindriga. Ett större bekymmer är att effekten av läkemedlen kan bli ojämn under dagen. Periodvis kan läkemedlets effekter avta och något senare tillta igen. Symtomen återkommer då tidvis under dagen mer eller mindre starkt. Detta fenomen uppträder efter några år av sjukdom och brukar benämnas ”symtomfluktuationer”.
 

Hur ställs diagnosen vid Parkinsons sjukdom?

Det finns tyvärr inga prov eller röntgenundersökningar som kan svara på frågan om man har Parkinson eller inte. Diagnosen ställs vid undersökning hos läkare. När man är nyinsjuknad har man vanligen endast ett eller två av de symtom som beskrivs här intill. Finner man dem och inget annat vid kroppsundersökningen så blir diagnosen ”Möjlig Parkinsons sjukdom”. Efter några års observation och förnyad undersökning kan diagnosen sedan ställas med större säkerhet.

 

 


Informationsblad om diagnosen (.doc)


Albanska | Arabiska | Engelska | Finska | Franska | Portugisiska | Spanska | Svenska