Sjukskrivning

När man får diagnosen Parkinson sjukdom då man är yrkesverksam är det troligt att man kommer att få perioder då man måste vara sjukskriven. Rörelsestörningar, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, trötthet eller depression kan periodvis göra det svårt att arbeta. Då kan man vara sjukskriven helt eller delvis.

Generellt gäller att dag ett under en sjukdomsperiod då man är borta från arbetet får man ingen ersättning från Försäkringskassan – den så kallade karensdagen. Dag 2 till och med 14 betalar arbetsgivaren för sjukpenningen (ofta 85 % av lönen). Det är vanligt att läkarintyg krävs från och med andra sjukveckan men ibland kan läkarintyg krävas tidigare. Maxantalet karensdagar är 10 per år. Är man sjuk fler än tio gånger/perioder under ett år blir det inte fler karensdagar.

Efter 14 dagen kopplas Försäkringskassan in och betalar sjukpenning. Efter 14 dagars sjukskrivning ska arbetsgivaren anmäla detta till Försäkringskassan och den sjuke ska ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.

Högriskskydd

Har man en sjukdom som gör att man vet om att man kommer att vara sjuk mer än tio gånger per år kan man ansöka om högriskskydd. Det innebär då att man får sjuklön från första dagen och slipper karensdagen.

Sjukpensionering – sjukersättning

Efter en tid kan sjukdomen göra det svårt att arbeta heltid och så småningom kan det bli svårt att arbeta över huvud taget. Då kan det bli aktuellt med sjukersättning – det som tidigare kallades sjukpensionering. Sjukersättning kan komma ifråga för personer där det är troligt att individen troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.  Ofta trappas arbetstiden ner successivt dvs att man arbetar 75 procent en tid, senare kanske 50 procent, därefter 25 procent innan man får sjukersättning på heltid. Med hjälp av olika anpassningsåtgärder i arbetslivet går det ofta att fortsätta arbeta under flera år.