Sjukskrivning


När man får diagnosen Parkinson sjukdom då man är yrkesverksam är det troligt att man kommer att få perioder då man måste vara sjukskriven. Rörelsestörningar, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, trötthet eller depression kan periodvis göra det svårt att arbeta. Då kan man vara sjukskriven helt eller delvis.

Generellt gäller att dag ett under en sjukdomsperiod då man är borta från arbetet får man ingen ersättning från Försäkringskassan – den så kallade karensdagen. Dag 2 till och med 14 betalar arbetsgivaren för sjukpenningen (ofta 85 % av lönen). Det är vanligt att läkarintyg krävs från och med andra sjukveckan men ibland kan läkarintyg krävas tidigare. Maxantalet karensdagar är 10 per år. Är man sjuk fler än tio gånger/perioder under ett år blir det inte fler karensdagar.

Efter 14 dagen kopplas Försäkringskassan in och betalar sjukpenning. Efter 14 dagars sjukskrivning ska arbetsgivaren anmäla detta till Försäkringskassan och den sjuke ska ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.

Högriskskydd

Har man en sjukdom som gör att man vet om att man kommer att vara sjuk mer än tio gånger per år kan man ansöka om högriskskydd. Det innebär då att man får sjuklön från första dagen och slipper karensdagen.

Sjukpensionering – sjukersättning

Efter en tid kan sjukdomen göra det svårt att arbeta heltid och så småningom kan det bli svårt att arbeta över huvud taget. Då kan det bli aktuellt med sjukersättning – det som tidigare kallades sjukpensionering. Sjukersättning kan komma ifråga för personer där det är troligt att individen troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.  Ofta trappas arbetstiden ner successivt dvs att man arbetar 75 procent en tid, senare kanske 50 procent, därefter 25 procent innan man får sjukersättning på heltid. Med hjälp av olika anpassningsåtgärder i arbetslivet går det ofta att fortsätta arbeta under flera år.

Sjuk under längre tid

Är man sjuk under en längre tid får man en personlig handläggare hos Försäkringskassan. Handläggaren ger dig information och ska hjälpa dig att återgå till arbete. Sjukersättningen är en tillfällig ersättning och kraven och reglerna förändras ju längre sjuktiden är.

Så här ser reglerna ut

  • De första 90 dagarna har man rätt till sjukpenning om man inte klarar av ditt vanliga arbete.
  • Efter 90 dagar har man rätt till sjukpenning om man inte kan utföra sitt vanliga arbete eller något annat arbete som arbetsgivaren kan erbjuda.
  • Efter 180 dagar har man rätt till sjukpenning om det är troligt att man kan komma tillbaka till sitt vanliga arbete inom ett år. Annars har man bara rätt till sjukpenning om man inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden.
  • Efter 365 dagar har man också bara rätt till sjukpenning om man inte kan klara något arbete som normalt finns på arbetsmarknaden. Men det finns två undantagDå kan man ha rätt till sjukpenning även i fortsättningen. Efter 365 dagar sänks också sjukpenningen till lite mindre än 75 procent av inkomsten.
    • om det kan anses oskäligt att bedöma personens arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden
    • om personen är allvarligt sjuk.
  • Efter 914 dagar kan man i regel inte längre få sjukpenning. Man får då ett erbjudande om att delta i en arbetslivsintroduktion på Arbetsförmedlingen. Det finns några undantag från regeln.