Blodtrycksbesvär

Lågt blodtryck är vanligt vid Parkinsons sjukdom. Många läkemedel som används vid behandling av Parkinsons sjukdom sänker dessutom blodtrycket.

Hos alla människor sjunker blodtrycket då man reser sig upp hastigt, och om sänkningen blir för stor får inte hjärnan tillräckligt med blod. Då kan det svartna för ögonen och gå runt i huvudet, och i västa fall kan man svimma eller tappa balansen och falla omkull. Besvären går dock oftast snabbt över.

Om blodtrycket i stående ställning sjunker så mycket att det ger symtom kallas det ortostatisk hypotoni ortostatisk hypotoni = lägesbetingat lågt blodtryck. Vid ortostatisk hypotoni bör man alltid försöka med egenvårdsåtgärder men om detta är otillräckligt behövs läkemedelsbehandling.

Några tips vid besvärande lågt blodtryck

  • Ta det lugnt vid uppresning – ge kroppen tid att vänja sig
  • Rör lite på kroppen innan du reser dig upp så att blodcirkulationen kommer igång
  • Drick ordentligt med vätska
  • Använd stödstrumpor
  • Salta lite extra på maten
  • Ät lite lakrits eller salmiak dagligen
  • Ät flera små måltider i stället för  2-3 stora och då med färre snabba kolhydrater
  • Ägna dig åt fysisk aktivitet, t ex promenader
  • Undvik snabba sockerarter i stora mängder t ex kakor och socker
  • Undvik värme
  • Undvik kraftig ansträngning  särskilt efter måltider
  • Undvik alkohol
  • Iaktta försiktighet vid varm väderlek, undvik att utsättas för direkt sol och se till att ha tillräckligt med vätskeintag.

/Granskat av Johan Lökk september 2017

Demens

Risken att drabbas av demens är förhöjd vid Parkinsons sjukdom, men det finns stora skillnader mellan olika patienter i hur lång tid det tar innan symtomen utvecklas. Vanliga symtom är koncentrationssvårigheter, problem med minnet och brist på energi. Likaså försämras den exekutiva förmågan. Även hallucinationer och förändringar i beteendet kan förekomma.

Det finns inga läkemedel som är speciellt avsedda för Parkinson-demens, men i vissa fall kan läkemedel som används vid Alzheimers sjukdom ha effekt. Dessutom har man kunnat visa att Parkinson-patienter kan träna upp minnet, och att effekterna av träningen sitter kvar i flera år. Precis som vid kognitiv svikt finns det även hjälpmedel och tekniker som kan underlätta vardagen.

/Granskat av Johan Lökk september 2017

Förändrat smak- och luktsinne

Många personer med Parkinsons sjukdom upplever att maten smakar mindre. Det beror framför allt på att sjukdomen förändrar luktsinnet, men även vissa läkemedel kan påverka smakupplevelsen.

Några tips är att använda smakförhöjare som t ex buljong i matlagningen. Andra exempel på smakförhöjare är salt, socker, smör och grädde, liksom ost, bacon och rökt skinka.

Med flera olika smaker att välja på under måltiden är chansen större att man hittar något som lockar. Därför kan det vara en bra idé att servera någon liten förrätt och gärna även efterrätt.

/Granskat av Johan Lökk september 2017

Hudproblem

Hudproblem i form av fjällande, flagig, kliande, röd hud (så kallat mjälleksem eller seborré) är mycket vanligt, framför allt i ansiktet och hårbotten, men också på övre delen av kroppen och bakom öronen.

Vissa personer får istället mycket slät, blank hud. Det kallas ibland salvansikte, eftersom det ser ut som om man smörjt in ansiktet med fet salva.

Både seborré och salvansikte beror på ökad aktivitet i hudens talgkörtlar.

Tips!

Använd:

  • Svavel-tjärhaltig tvål
  • Schampo med selendisulfid
  • Fungoral mjällschampo (innehåller ketokonazol)

/Granskat av Johan Lökk september 2017

Kognitiva problem

Kognition handlar om hur man inhämtar, bearbetar och använder information, dvs förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, lösa problem och använda språket. Försämrad kognitiv funktion kan bland annat leda till koncentrationssvårigheter, oförmåga att känna starka känslor, kommunikationsproblem och försämrad förmåga att analysera och tolka information.

Kognitiva problem kan uppstå av många olika orsaker, och en korrekt diagnos är viktig för att behandlingen ska bli rätt. Utöver läkemedelsbehandling har man kunnat visa att Parkinson-patienter kan träna upp minnet, och att effekterna av träningen sitter kvar i flera år. Det finns även olika mängd hjälpmedel som kan underlätta vardagen, exempelvis smarta telefoner och datorer men också vissa minnestekniker.

Tips!
Minnet fungerar långsammare när medicinen inte verkar. Det är viktigt att känna till att det är inte bara de synliga rörelserna som blir långsammare utan även hjärnans aktivitet går ner i fart och man får svårare att hitta rätta ord och återerinra sig olika saker. Om inga andra orsaker föreligger, försvinner problemen när medicinen fungerar igen.

Träna minnet genom att lösa korsord, spela spel (schack, sudoku etc), läsa böcker, lyssna på musik, m m
Välj minneskrävande aktiviteter när medicinen ger bästa effekt.

/Granskat av Johan Lökk september 2017

Mag-tarmbesvär

Förstoppning är vanligt förekommande hos Parkinson-patienter, och många märker av besvären flera år innan de motoriska symtomen uppträder. En orsak till förstoppning är att sjukdomen påverkar nervsystemet i mag-tarmkanalen så att tarmarnas rörlighet minskar och tiden mellan avföringar blir längre. Andra orsaker är att personer med Parkinsons sjukdom ofta rör sig mindre än andra, vilket även det minskar tarmarnas rörlighet, och att svårigheter att få i sig tillräckligt med vätska kan leda till uttorkning av tarminnehållet. Även anti-Parkinson-läkemedel kan bidra till förstoppning.

Förstoppning bör behandlas eftersom det utöver obehag kan leda till andra hälsoproblem och minska effekten av vissa läkemedel.

Tips!
Några enkla tips är att röra på sig, äta fiberrik kost och dricka ordentligt. Ät färsk och mogen frukt, t ex plommon, päron, vattenmelon, helst mellan måltiderna. Drick katrinplommonjuice, aprikosjuice.

/Granskat av Johan Lökk september 2017

Problem med saliven

Den som har Parkinsons sjukdom kan få problem med både för mycket och för lite saliv i munnen.

För mycket saliv

Många upplever att de har för mycket saliv. Det beror i första hand inte på att det bildas för mycket saliv utan på svårigheter att svälja ned saliven. Den som inte har Parkinsons sjukdom sväljer några gånger i minuten utan att tänka på det, men vid Parkinsons sjukdom fungerar inte sväljningsreflexen utan saliven blir kvar i munhålan. När saliv ansamlas i munnen kan det leda till att man börjar dregla, först nattetid och sedan även på dagarna.

För lite saliv

Vissa mediciner i Parkinson-behandlingen kan ge upphov till muntorrhet. Det kan i sin tur orsaka sköra slemhinnor i munnen och dålig andedräkt, och eftersom saliven motverkar bakterier och hjälper till att hålla rent i munnen innebär muntorrhet ökad risk för karies och infektioner munnen. Muntorrhet kan också leda till munsveda, framför allt på tungan, i gommen och på läpparna. Noggrann mun- och tandhygien är då extra viktig. Vid särskilt uttalade besvär kan man genom sin läkare ansöka om ekonomisk bidrag  s k tandvårdsstöd.

/Granskat av Johan Lökk september 2017

Psykoser

Det är inte ovanligt att patienter med Parkinsons sjukdom drabbas av hallucinationer eller förnimmelser av närvaro, till exempel att det finns någon i rummet eller att man tycker sig se någon i ögonvrån. Utan behandling kan dessa symtom ofta utvecklas till allvarlig psykossjukdom. Dessa psykiska besvär beror på kombinationen av sjukdomen och medicineringen. Behandlas genom att hantera ev ackompanjerande sjukdomar, om möjligt reducera dopaminerga läkemedel och/eller insätta speciella anti-psykotiska läkemedel.

/Granskat av Johan Lökk september 2017

Icke-motoriska symtom


Parkinson påverkar inte bara motoriken utan ger även upphov till så kallade icke-motoriska symtom. Det är till exempel vanligt med balanssvårigheter, trötthet, sömnproblem, blodtrycksfall och inkontinens. Det är inte heller ovanligt att Parkinson-patienter drabbas av psykiska symtom som depression och nedstämdhet.

Vissa icke-motoriska symtom, såsom förstoppning, försvagat luktsinne och livliga drömmar kan uppträda mycket tidigt under sjukdomen – inte sällan många år före de första motoriska symtom motoriska symtom = symtom som är relaterade till kroppsrörelseren. Eftersom symtomen är så allmänna kan det vara svårt att koppla dem till just Parkinsons sjukdom. Oftast förstår man att något är fel först när de motoriska symtomen börjar märkas. Andra icke-motoriska symtom uppträder oftare i sena sjukdomsstadier, exempelvis problem med minne och tankeförmåga.


Smärta

Smärta är ett symtom på Parkinsons sjukdom som sällan uppmärksammas, trots att det är mycket vanligt och kan orsaka stort lidande. Studier har visat att två av tre personer med Parkinsons sjukdom upplever smärta.Ofta blir smärtan värre under perioder då medicinen inte har full effekt. Det är även vanligare att kvinnor har smärta än män. Smärta är också vanligare då man haft Parkinsons sjukdom under lång tid; ju längre man har haft diagnosen, desto större risk att man får problem med smärta.

Smärta vid Parkinsons sjukdom kan uppstå av olika orsaker och yttra sig på olika sätt, bland annat som muskelkramper eller molande värk. Brännande, krypande, huggande, bultande eller isande smärtor kallas ofta nervsmärta eller neuropatisk smärta. Smärtan drabbar ofta benen, nedre delen av ryggen och huvudet.

Det finns en fara i att tro att all smärta som drabbar en person med Parkinsons sjukdom beror på sjukdomen. Smärta drabbar ju även personer utan Parkinsons sjukdom, särskilt äldre personer, och för att rätt behandling ska kunna sättas in måste orsakerna till smärtan utredas.

/Granskat av Johan Lökk september 2017


Störd impulskontroll

Störd impulskontroll innebär att förlora förmågan att stå emot en impuls trots att den skadar en själv eller andra. Störd impulskontroll kan bland annat yttra sig i form av spel- eller köpberoende, hetsätning, hypersexualitet och punding, dvs meningslösa upprepade rörelser eller handlingar. Att drabbas av störd impulskontroll kan orsaka stora sociala och/eller ekonomiska problem.

Störd impulskontroll drabbar även personer som inte har Parkinsons sjukdom, men är betydligt vanligare bland Parkinson-patienter och allra vanligast bland dem som behandlas med dopaminagonister. Troligen är det betydligt fler som drabbas än man hittills trott, eftersom många drabbade och deras familjer tycker att problemen är genanta och därför undviker att berätta om dem.Den som upplever dessa symtom hos sig själv eller anhörig bör informera behandlande läkare så att åtgärder kan vidtas. första steget är normalt sett att reducera eller sätta ut eventuell dopaminagonistterapi.

/Granskat av Per Odin augusti 2014


Svettningar

Svettning är ett sätt att reglera kroppstemperaturen som styrs av nervsystemet, och både Parkinsons sjukdom och vissa anti-Parkinson-läkemedel kan störa denna process så att kroppen producerar för mycket eller för lite svett.

Kraftig svettning kan vara mycket besvärande. Då bör man tänka på att dricka ordentligt för att undvika uttorkning. Det kan också vara skönt med lite lägre rumstemperatur.

Svettningar i form av ”utbrott” av uttalad svettning som kräver flera klädbyten per dag kan förekomma, oftast i ”off”-fas. Särskilt markant är det i övre delar av kroppen, bl a nacke och huvud. Kontakta läkare för en justering av levodopadosen eller eventuell prövning av ett betareceptorblockererande medel eller ett antidepressivt medel för att lindra besvären.

/Granskat av Per Odin augusti 2014


Sväljningssvårigheter

Sväljningssvårigheter, eller dysfagi, beror i flertalet fall på svårigheter att föra maten bakåt i munnen och att svälja ned den. I avancerad Parkinsonsjukdom kan förmågan att koordinera svalgets muskulatur påverkas med risk för aspiration som följd. Aspiration kan i sin tur leda till lunginflammation.  Besvären kan också leda till viktnedgång. Om man har denna typ av besvär är en bedömning hos logoped värdefull. det kan även bli aktuellt med behandling hos dysfagiteam, röntgen av sväljningsakt, samt eventuell fiberendoskopisk undersökning.

Dopaminstimulerande läkemedel kan ha god effekt, liksom sväljträning. Konsistensanpassade produkter (t ex puréer) är lätta att äta, och varma drycker upplevs ofta som lättare att svälja än kalla.

Tips!
Ett sätt att undvika att sätta i halsen är att inte skölja ned maten med dryck.

Om läsk och andra kolsyrade drycker önskas, bör dessa drickas lite avslagna, för att minska risken för felsväljning. Vid svåra fall uteslut trådiga livsmedel, till exempel trådigt helt kött, broccoli – och sparrisstjälkar, rabarber, ananas och liknande.Välj istället maträtter gjorda på finmald köttfärs, fiskrätter och olika äggrätter.

Välj väl kokta grönsaker, exempelvis blomkålsbuketter, broccolibuketter, morot, kålrot. Gör gärna en grönsakspuré, med en klick bordsmargarin eller en stuvning, till exempel spenatstuvning. Uteslut sega skal på frukt och grönsaker. Uteslut sega frukthinnor på citrusfrukter. Även kokos, mandlar, nötter och torkad frukt bör uteslutas då de lätt fastnar i halsen.

Välj skalad frukt, konserverad frukt, fruktkrämer, kompotter och fruktsoppor. Mixa frukten vid behov. Ris kan vara svårare att äta för vissa personer än potatis eller potatismos. Undvik mjukt bröd och kaffebröd som vill ”bolla” ihop sig och bli degigt. Även grovt fullkornsbröd med hela korn, kan vara svårt att tugga till lämplig konsistens. Om det går att äta bröd, välj mjukt bröd, halvgrovt utan hela korn, vitt bröd eller knäckebröd. Välj mjuk kaka, typ sockerkaka, rulltårta eller mjuk pepparkaka utan innehåll av kokos och nötter, när kaffebröd önskas. Kall eller rumstempererad mat och dryck är lättare att svälja än varm mat.

/Granskat av Per Odin augusti 2014


Synstörningar

Parkinsons sjukdom kan påverka synen på flera olika sätt, bland annat i form av nedsatt färg- och kontrastseende. Nedsatt färgseende uppträder ofta tidigt i sjukdomen. Det försämrade kontrastseendet märks framför allt i skymning och gryning. Ett annat problem är hämning av ögonrörelserna, även blinkreflexerna, som gör att man blir trött av att läsa. Vid besvärande synstörningar bör patient söka kontakt med ögonläkare för att utesluta andra behandlingsbara orsaker.

Tips för att hantera synstörningar

  • Läs korta stycken i taget.
  • Välj en bok med stor stil.
  • Ett bokmärke, en linjal eller liknande gör det enklare att byta rad.


Tandproblem

Parkinsons sjukdom kan påverka munhälsan negativt. Inte minst är muntorrhet en biverkning av flera olika läkemedel. Muntorrheten minskar salivens antibakteriella förmåga, vilket ökar risken tandlossning och karies. Andra vanliga problem är att skakningarna gör det svårt att klara av den egna munhygienen, och stelhet i ansiktsmusklerna kan leda till att tabletter och matrester blir liggande kvar i munnen.

En elektrisk tandborste kan vara till god hjälp för att kunna rengöra tänderna ordentligt, och tätare besök hos tandhygienist för att ta bort tandsten vara en god idé. Tandläkare kontrollera hur torr i munnen man är genom att mäta salivflödet, och den som är mycket muntorr kan få subventionerad tandvård.

Tips vid muntorrhet

  • Drick gärna vatten eller mineralvatten.
  • En äppelklyfta är ibland bättre än t o m vatten
  • Ät mat som måste tuggas ordentligt, t.ex. kött, grönsaker och fullkornsbröd (under förutsättning att man inte har sväljningsproblem). Det ökar salivmängden.
  • Sockerfria salivstimulerande sugtabletter (t ex Salivin) eller tuggummin (t ex V6) ökar salivavsöndringen Om man är mycket muntorr så finns det saliversättningsmedel t ex Saliva Orthana och t ex Xerodent.
  • Isbitar att suga på. Smaksätt gärna med t ex citron
  • Om man är mycket torr i munnen kan man ha rätt till särskilt tandvårdsbidrag, STB. Det särskilda tandvårdsbidraget kan användas för förebyggande tandvård. Man kan fråga sin läkare eller tandläkare för att få mer information.

/Granskat av Per Odin augusti 2014


Restless legs

Restless legs-syndrom (RLS) kallas även WED (Willies Ekbom Disease), på svenska rastlösa ben, och är vanligare bland personer med Parkinsons sjukdom än hos icke-Parkinson-sjuka. Symtomen beskrivs som en obehagskänsla i benen med krypningar, domningar, ryckningar, kramper och ibland smärta. Besvären kommer när man sitter eller ligger stilla, framför allt på kvällar och nätter. Man blir rastlös och måste stiga upp och röra på sig, och då brukar det kännas bättre.

RLS kan göra att man vaknar flera gånger per natt, vilket leder till trötthet och koncentrationsvårigheter. Det kan också vara besvärligt att sitta stilla längre stunder, exempelvis i samband med resor, möten och bio- eller teaterbesök.

Läkemedelsbehandling mot RLS finns. En del personer behöver även tillskott av järn.

/Granskat av Johan Lökk september 2017


Sexuella problem

Parkinsons sjukdom kan ge upphov till olika former av sexuella problem. Exempelvis kan fysiska effekter som minskad rörelseförmåga och ökad trötthet ha negativ inverkan på sexualiteten. Likaså kan behandling med vissa läkemedel minska lusten eller försämra den sexuella förmågan. Dessutom kan psykologiska effekter som depression, ångest och stress påverka lusten negativt.

Det är viktigt att inte vänta för länge med att diskutera sexuella problem med sin partner. Det kan också vara bra att vända sig till vården för att få hjälp och stöd.

/Granskat av Johan Lökk september 2017


Urologiska problem

Symtom från urinblåsan är en vanlig orsak till obehag hos personer med Parkinsons sjukdom. Till de vanligaste besvären hör täta behov av att tömma blåsan och trängningsinkontinens.

Risken att få problem med blåsan och att drabbas av inkontinens ökar med åldern. Vid Parkinsons sjukdom är risken särskilt hög, eftersom rubbningar i muskelkoordinationen kan göra att urinblåsan får svårt att hålla tätt. En annan möjlig orsak är biverkningar av vissa läkemedel (dock inte Parkinson-läkemedel). Det gäller framför allt vätskedrivande läkemedel, men även vissa lugnande mediciner och sömnmedel kan öka risken för inkontinens eftersom man sover tyngre och inte känner av blåsans signaler. Andra läkemedel kan göra att det blir svårare att kissa och tömma blåsan ordentligt. Det gäller bland annat vissa läkemedel mot depression och hostmediciner.

Mer än tre toalettbesök på natten är onormalt. Den som lider av att behöva gå upp på natten för att kissa kan prova att dricka mindre på kvällarna. Ett annat tips är att höja huvudänden av sägen ca 7 cm eftersom det kan minska urinproduktionen. Om det inte hjälper är en annan möjlighet att att ta en lägre dos levodopa till natten.

För den som lider av överaktiv blåsa finns både läkemedelsbehandling och elektrostimulering att tillgå. Första steget är en bedömning hos urolog.

/Granskat av Per Odin augusti 2014


Viktförändringar

Det händer ofta att personer med Parkinsons sjukdom går ned i vikt. Orsaken är inte alldeles klar. Det kan bero på att man har svårt att skära, tugga och svälja maten, eller på att kroppen förbrukar extra mycket energi på grund av darrningar och muskelspänningar. Det kan också vara så att maten förlorar en del av sin lockelse när smak- och luktförmågan försämras. Även depression, illamående och nedsatt matlust på grund av mediciner kan leda till viktnedgång och i vissa fall undernäring. Möjligen är även upptaget av näring förändrat hos en del patienter.

För den som har Parkinsons sjukdom är det bra att väga sig regelbundet så att man snabbt upptäcker om man börjar gå ned i vikt. I så fall bör man kontakta en dietist som kan ge goda råd om kost och kostvanor.

Det förekommer också att man går upp i vikt vid Parkinsons sjukdom, även om det är betydligt ovanligare. Viktuppgång kan orsakas av vissa läkemedel och även djupeletrodstimulering. Likaså kan både sjukdomen i sig och vissa läkemedel leda till störd impulskontroll i form av hetsätning.

Tips!
Förstärk maten med extra energi om vikten minskar. Till exempel grädde i chokladmjölk, i såser och till efterrätt. Lite gräddfil i filmjölken, extra bordsmargarin på brödet och i huvudmålet. Majonnäs, äggkräm till kall fisk och liknande. Ost med mjuk konsistens, mjukost på smörgås, i gratänger och stuvningar. Ett par matskedar äppelmos, gelé eller slät sylt till de maträtter där det passar. Använd gärna rikligt med sås till huvudmålen. Förstärk potatismos med en extra klick bordsmargarin, likaså i grönsakspuréer. Servera gärna efterrätt samt mellanmål.

/Granskat av Per Odin augusti 2014


Ångest och depression

Ångest, nedstämdhet och depression drabbar ofta patienter med Parkinsons sjukdom. Det kan vara svårt att känna glädje i vardagen och lätt att förlora sin spontanitet. Orsaken kan vara de förändringar i hjärnans signalämnen som sjukdomen ger upphov till, men det kan också vara en reaktion på att man drabbats av en sjukdom.

Depression är det parkinsonsymtom som har störst negativ inverkan på livskvaliteten. Depressioner ska behandlas, eftersom återfallsrisken är stor och dessutom ökar för varje depressionsepisod.

/Granskat av Björn Holmberg augusti 2014

Sömnproblem

Det är mycket vanligt att man sover dåligt när man har Parkinsons sjukdom.  Vanliga problem är svårigheter att somna, täta uppvaknanden och en känsla av att aldrig känna sig utsövd – tillsammans kallas dessa besvär för insomni.

Andra sömnproblem är REM REM = rapid eye movement, de snabba ögonrörelser som förekommer under REM-sömnen (drömsömnen)-sömnstörning och myrkrypningar i benen (restless legs). Även trötthet under dagen är vanligt förekommande. Man får heller inte glömma att risken för sömnproblem ökar med åldern för alla människor. REM-sömnstörning (REM sleep behaviour disorder, RBD) är en sömnstörning som innebär att kroppens muskler inte slappnar av under REM-sömnen (drömsömnen) så att man agerar ut sina drömmar. Drömmarna är ofta otäcka och våldsamma. Det är viktigt att berätta för sin läkare om man tror att man har en REM-sömnstörning eftersom det finns effektiv behandling att få.

Sömnproblemen kan antingen bero på de förändringar i hjärnan som sjukdomen ger upphov till eller på symtom som stelhet och smärta, men de kan också vara en biverkning av anti-Parkinson-behandlingen. Dessutom kan ett flertal andra besvär ha negativ inverkan på sömnen. Även ångest och depression ökar risken för sömnproblem.

En god nattsömn är särskilt viktigt för den som har Parkinsons sjukdom, eftersom nivåerna av olika signalämnen – inklusive dopamin – byggs upp under sömnen. Sömnen stärker dessutom immunförsvaret samt motverkar stress, värk, muskelstelhet och depression.

Om man inte själv kan komma till rätta med sina sömnproblem finns det hjälp att få genom sjukvården. Grunden för att rätt vård ska kunna ges är en fullständig beskrivning av symtomen. Då kan det vara bra att använda en sömndagbok, där man skriver ned när man gick och lade sig, när man somnade, hur man sovit under natten och hur man sedan fungerat under dagen.

Tips för bättre sömn

  • Ha ett tyst, mörkt och svalt sovrum (15-18 grader)
  • Ha en bra säng
  • Undvik hunger vid sänggåendet. Smörgåsar på sängbordet som är lätta att äta, kan hjälpa till att somna om.
  • Undvik kaffe, te, coca-cola och energidryck sex timmar före sänggående.
  • Gå inte till sängs utan att vara sömnig.
  • Ligg inte kvar i sängen om du inte kan sova. Gå upp och göra någonting i stället.
  • Regelbundna kvällsrutiner, t ex att lägga sig vid samma tidpunkt oavsett om det är vardag eller helg är bra.
  • Gå upp vid samma tid hur dåligt du än har sovit.
  • Korta tupplurar på max 30 minuter under dagen är acceptabelt.
  • Undvik arbete eller TV-tittande i sängen.
  • Ett stort glas vatten före sänggående kan hjälpa mot muskelkramper som ofta drabbar den parkinsonsjuke på sena natten. Stretcha innan sänggående för att töja ut förkortade muskler.
  • Ät mindre av söt och fet mat, liksom starka kryddor strax före sänggåendet.
  • För att kunna sova på natten måste man ha varit riktigt vaken och aktiv på dagen. Undvik dock fysisk aktivitet strax före sänggående.
  • Ägna minst en kvart om dagen åt dig själv, åt att göra något kul. Tacka inte nej till vänner bara för att du har sovit dåligt. Umgänge och en rolig fritid kan ge en positiv kick och öka balansen i ens liv, vilket är bra för sömnen.
  • Om man har svårt att vända sig i sängen på grund av stelhet, kan lakan eller nattkläder av blankt material exempelvis satäng, underlätta vändningen.

Läs mer om trötthet under dagen

/Granskat av Dag Nyholm oktober 2017

Trötthet – Fatigue

Personer med Parkinsons sjukdom upplever ofta en stark trötthet, så kallad fatigue fatigue = en överväldigande känsla av trötthet, kraftlöshet och brist på energi. Tröttheten kan vara rent fysisk men kan även yttra sig som hjärntrötthet. Fatigue uppträder ofta tidigt i sjukdomsförloppet, när de motoriska symtom motoriska symtom = symtom som är relaterade till kroppsrörelseren ännu är lindriga.

Fatigue ska inte förväxlas med sömnighet. Snarare är det en obeveklig kraftlöshet och svaghet som inte försvinner med vila eller sömn.

Fysisk trötthet kan åtminstone delvis hänga samman med sömnproblem men behöver inte göra det; även personer utan sömnproblem drabbas. Sannolikt är det en kombination av olika faktorer som orsakar tröttheten, bland annat förändrade nivåer av dopamin och andra signalämnen, förändrad hormonbalans och cirkulationsrubbningar som försämrar blodtillförseln i hjärnan. Även minskad fysisk och mental stimulans kan bidra till ökad trötthet.

Hjärntrötthet kan yttra sig som koncentrationsproblem, minnesstörningar och mental uttröttbarhet, men även som ökad stresskänslighet och irritabilitet. En del patienter blir känslomässigt instabila och får lätt till gråt och skratt. Även överkänslighet för ljus eller ljud förekommer.

En möjlig förklaring till hjärntrötthet är att sjukdomen gör att man inte kan skärma av omvärlden på det sätt som friska människor kan. Därför bryts uppmärksamheten gång på gång, och man måste koncentrera sig för att hitta tillbaka till uppgiften.

Det finns en risk att omgivningen feltolkar tröttheten som ointresse. Det är därför viktigt att även omgivningen får information om vad fatigue innebär och att det är ett symtom på sjukdomen.

Det finns idag ingen specifik behandling för hjärntrötthet, men mycket låga doser av antidepressiva kan hjälpa vissa patienter. Många upplever också att fysisk aktivitet har bra effekt. För övrigt är det viktigt att undvika stressande situationer och att ta pauser.

/Granskat av Johan Lökk september 2017

Här kan du ladda ner en broschyren om hjärntrötthet (pdf)

Broschyren "Vad händer när hjärnan inte orkar?", Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen, ger strategier för att hantera och minska problem med mental trötthet. Den nedladdningsbara broschyren har gjorts i samverkan med neurosjukvården och Sjukgymnastik- och Arbetsterapiverksamheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Lars Rönnbäck, överläkare och professor i neurologi och Birgitta Johansson, fil dr, specialist i neuropsykologi vid Sahlgrenska Akademin/Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset ansvarar för innehållet i skriften.