Medlemsmötet onsdagen den 4 mars 2015.
     Jag släntrar in i vår mötesplats Lagunen, som är namnet på Sundsgårdens restaurang. Klockan visar 17.00 och där är öde och tyst om man bortser från två biljardspelare, som verkar vara helt inne i sina bubblor. Längst nere i restaurangen har kvällens musikaliske underhållare Stefan Nilsson, tidigare under eftermiddagen monterat upp sin ljudutrustning så nu är det bara vänta in ”publiken” som denna kväll är tidigare i farten än vanligt. Dessutom är den talrikare än på länge så 18.00 är antalet medlemmar 37 st. Nämnde Stefan slår sig ner vid sitt elpiano och berättar lite om sig själv och innan vi hinner blinka redogör han också för hur hans program ser ut. Bl.a. kommer han att under kvällens gång presentera en hemlig gäst varefter han slår an några ackord på pianot som intro till ”Sakta vi gå genom stan” ursprungligen en amerikansk hit, ”Walking my baby back home”, som Nat ”King” Cole sjöng in. Beppe Wolgers skrev den svenska texten och Stefan tolkar den med sensibel röst som är väl anpassad till melodins karaktär. Det låter med andra ord överraskande bra vilket man också kan säga om Paul Ankas monsterhit ”Diana”. När den tonat ut tillkännager Stefan att den hemliga musikgästen redan finns mitt ibland oss och är ingen mer eller mindre än vår medlem Stig Hedberg. Stig bryter upp från sitt bordssällskap och sällar sig till Stefan där han från en väska på golvet plockar fram en trumpet, vilket är en handling som åstadkommer en viss förundran bland oss lyssnare. Stefan förklarar hur de båda träffats på ”City Rehab” och via flytt till samma våning i samma hus tillsammans kunnat odla sitt gemensamma intresse, musiken, vilket har resulterat i några låtar. Sailing är först ut och när en sjungande Stefan kommer till slutet av första chorus för Stig trumpeten till sina läppar och när melodin går in på andra varvet ljuder hans instrument högt och klart. ”Det var som tusan” är min första tanke efter det att sista tonen förklingat.
     De flesta blåsinstrument och särskilt trumpet brukar man ”värma upp” före ett framträdande. Att göra så där som Stig bara gå pang på kan resultera i en sprucken första-ton, ett scenario som han dock skickligt undvek.
     Stefan fortsätter med “Georgia on my mind” och tangon “Besame mucho”.
Efter dessa är Stig tillbaka och på begäran av Thore Häggroth spelas “Amazing Grace” där Stig, nu varm i kläderna, belönas med applåder och visslingar. Därefter Stefan med valsen ”En gång jag seglar i hamn” som följs av nytt framträdande av Stig som nu ger sig på den ryska folksången ”Natt i Moskva”. Detta blir rent tekniskt sett hans svåraste nummer för kvällen men han klarar det med bravur.
       Detta får Tore att utbrista ”Jaa, man måste säga att vi har en andäktig stämning i lokalen, det är kanon, nu så blir det kaffe med semla”. Tores önskan verkställs allt medan det som vanligt stiger ett brus av röster kring borden. Semlan är porös och lagom stor för att ätas med ett hyfsat bordsskick och mellan våra tuggor hörs Maritha  Juhlin tala gott om kursen ”afrikansk dans med trumslagning” som hon och 8 andra                                                                                                                                                                                                                                                       medlemmar bevistat. Tisdagar 17.30 är det som gäller och kostnaden som subventioneras av Lulebo är 100 kronor för 10 tillfällen. Lokalen är Bankmagasinet beläget just innan entrén till Norrbottensteatern och det är bara att haka på avslutar Maritha. Tore pratar sig varm för RGM(Ronnie Gardiner Method) som med stor framgång provats på personer med Parkinson. Till ljudet av medryckande musik utmanas såväl kognitiva funktioner som koordinationsförmåga och sensomotorik genom olika rörelsekombinationer. Träningen ger ökad kroppskännedom och stimulerar till förbättrad simultankapacitet, uppmärksamhet och välbefinnande.
     Stefans tur igen varvid han ger sig på ”Love me tender” och ”Nu tändas åter ljusen i min lilla stad”. Efter detta föreslår han en stunds frågesport i ämnet musik, Vi delas upp i lag 1 och 2 samt skall vi nu med hjälp av några toner från hans el-piano gissa vilken melodi han åsyftar. Poäng utdelas för rätt svar och ganska snart visar det sig att några i varje lag besitter genuina kunskaper i ämnet. Efter 15 frågor förklaras ställningen  oavgjord av den enväldige domaren Stig Hedberg.
     Dags för vår poet Maj Lindgren att på Tores önskan leverera ett bidrag som ikväll handlar om ett kirurgiskt ingrepp i hennes lår och följderna av detta vilket som vanligt presenterades med finess och glimten i ögat.
     Tore sammanfattar ett trevligt möte och en kväll då klockan dragit iväg och resulterat i en sammankomst som blev längre än vanligt är nu framme vid vägs ände. När jag går mot entrén blir de kvarvarandes prat allt mer avlägset och det sista som når mina öron är Anettes   upplysning ”nu säljer jag kvarvarande semlor för 15 kr/st”.