Textruta: Textruta:  ParkinsonFörbundet
Textruta: Till första sidan						Webbmaster

Senaste nyheter

· 40 miljoner kronor till forskning om Alzheimer, ALS och Parkinson vid Umeå universitet och SLU

[2010-02-15] Familjen Erling-Perssons stiftelse anslår 40 miljoner till forskning vid Umeå universitet. Forskningen ska leda till snabbare, säkrare och effektivare diagnos, prognos och behandling av svåra neurosjukdomar.

– Det här är ett oerhört betydelsefullt anslag. Det innebär att Umeå

universitet kan genomföra en kraftsamling kring forskning om svåra

neurosjukdomar. Ambitionen är att uppnå forskningsresultat som är av direkt

nytta för patienter och deras anhöriga, säger Umeå universitets rektor Göran

Sandberg.

 

Mer än 100 000 svenskar är drabbade och varje år insjuknar över 10 000

personer i neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom,

förlamningssjukdomen amyotrofisk lateral skleros, ALS och Parkinsons

sjukdom.

 

För dessa neurodegenerativa sjukdomar saknas idag behandlingar och läkemedel

som förebygger, botar eller påverkar sjukdomsprocesserna.

Effektiv behandling kräver också att patienterna får en tidig diagnos, så

att rätt behandling sätts in innan en alltför stor del av kroppens

nervceller har brutits ner och inte längre går att behandla.

 

– Idag har vi många gånger problem att sätta rätt diagnos. Vid Parkinson

sjukdom finns studier som visar att var fjärde patient har fått en felaktig

diagnos, de har istället någon annan form av parkinsonliknande sjukdom,

berättar professor Lars Forsgren,

 

Personer som drabbas av svåra sjukdomar ställer sig främst frågorna:

Vad har jag? Hur kommer det att gå? Vad kan man göra åt det?

 

– Tack vare det här anslaget är våra förutsättningar mycket goda att inom en

snar framtid bättre kunna besvara dessa frågor, menar professor Stefan

Marklund huvudansvarig forskare för ansökan.

 

Forskningsprojektet som kallas ”Metabola markörer för neurodegenerativa

sjukdomar” är tvärvetenskapligt. Nya kunskaper ska tas fram genom att

medicin, biologi och kemi kombineras med så kallad metabolomik.

 

Metabolomik brukar definieras som en "systematisk studie av de kemiska

fingeravtryck som specifika cellulära processer lämnar i en organism".

Dessa kemiska fingeravtryck representerar kroppens små molekyler, så kallade

metaboliter, till exempel aminosyror, fettsyror, socker, hormoner och andra

signalmolekyler. Sammansättningen av metaboliter kan liknas vid ett

fingeravtryck av hälsotillståndet hos människor.

Med hjälp av metabolomik kan man därför upptäcka mönster som är unika för en

specifik sjukdom.

 

Med stöd från Wallenberg Consortium North blev Umeå för sju år sedan en

nationell nod för utvecklingen av metabolomik. Idag ligger Umeåforskarna i

den absoluta internationella forskningsfronten.

 

– Det här anslaget kommer att ha stor betydelse för den fortsatta

metodutvecklingen inom metabolomikanalyser här i Umeå och kommer säkert

gagna fler projekt där metabolomikanalyser är centrala vid både Umeå

universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, säger Thomas Moritz,

professor vid SLU i Umeå och ansvarig för metabolomiklaboratoriet.

 

– Projektet kommer inte bara ha betydelse för olika neurosjukdomar.

Den utveckling av metabolomikforskningen som detta innebär kommer också att

ha betydelse för forskning om sjukdomar som astma och allergi,

prostatacancer samt infektionssjukdomar, förklarar Göran Sandberg.

 

Kontaktpersoner:

Professor Stefan Marklund

E-post: stefan.marklund@medbio.umu.se

Tel: 090-785 12 39

Mobil: 070-568 77 03

 

Professor Lars Nyberg

E-post: Lars.Nyberg@diagrad.umu.se

Tel: 090-786 64 29

Mobil: 070-609 27 75

 

Professor Lars Forsgren

E-post: lars.forsgren@neuro.umu.se

Tel: 090-785 16 71

Mobil: 070-620 76 26

 

Professor Thomas Moritz

E-post: Thomas.Moritz@genfys.slu.se

Tel: 090-786 84 56

Mobil: 0702-69 06 84

 

Docent Henrik Antti

E-post: henrik.antti@chem.umu.se

Tel: 090-786 53 59

Mobil: 070-683 41 97

 

Författare: Carina Dahlberg

Tel: 070-621 33 68

 

Adress till nyheten:

http://www.umu.se/nyhet//.cid119205

 

 

· Genetisk information om Parkinson

23andMe är ett USA-baserat företag som arbetar med genetiska tester. ”The Michael J. Fox Foundation” och ”the Parkinson’s Institute” i USA samarbetar med 23andMe för att öka förståelsen kring Parkinsons sjukdom samt medverka till utveckling av nya behandlingsformer.

Tack vare en generös donation från Sergey Brin, en av grundarna till Google, erbjuds nu upp till 10 000 personer med Parkinson ett rabatterat pris för 23andMe:s genetiska test. Istället för att betala 499 dollar kostar det endast 25 dollar.


För att kunna få det rabatterade priset så måste en läkare ha ställt diagnosen Parkinsons sjukdom, man måste skicka in ett salivprov samt delta i webbenkäter (på engelska) om sina erfarenheter med Parkinson. Deltagarnas individuella uppgifter kommer att behandlas anonymt och kommer att ingå i en databank om Parkinson som kan bidra till framsteg inom parkinsonforskningen.


Deltagarna kan, om så önskas, få tillgång till 23andMe:s ”Personal Genome Service
TM” som innehåller detaljerade rapporter om många hälsotillstånd, bland annat Parkinson. Man har även möjligheten att diskutera sina erfarenheter med andra deltagare i 23andMe:s webbaserade diskussionsforum.


“The Cure Parkinson’s Trust” i Storbritannien samarbetar med 23andMe för att hjälpa till att rekrytera upp till 10 000 personer med Parkinson att delta i deras ambitiösa forskning och vill även erbjuda svenskar att vara med. Om du vill delta,
klicka här och fyll i formuläret, som är på engelska. Genom att fylla i formuläret och klicka på knappen ”Register” så begär du en kod som ger dig det rabatterade priset (25 dollar). Observera att du kan välja att inte ta del av resultatet från din ”Personal Genome ServiceTM” genom att markera avsedd ruta. Din information bidrar i detta fall ändå med värdefull information för studien. För mer information om projektet, besök www.23andme.com.

· Lundbeck köper danskt bolag

 

Danska pharmabolaget köper ett privatägt bolag som är grundat i kunskaper om nedbrytning av nervceller.

Neuronicon bildades utifrån forskning vid Aarhus universitet och universitetet i Berlin. Lundbeck köper nu bolaget, men har ännu inte meddelat vad priset blir. Lundbeck har också ingått ett samarbete med universitet i Aarhus, som skall löpa i tre år.

Neuronicon har gjort upptäckter kring det kroppsegna proteinet sortilin. De har visat att proteinet aktiveras vid vissa sjukdomar och tillstånd och då bryter ner nervceller i hjärnan. Det händer vid bland annat Parkinson, Alzheimers och hos strokepatienter.

Kunskap om den processen kan bidra till utvecklingen av bättre mediciner för att behandla hjärnsjukdomar som leder till att nervceller bryts ner, kommenterar Jan Egebjerg, som är ansvarig på Lundbecks biologiska forskningsenhet.

Källa: Biotech Sweden

 

· Lund fick mest igen

Lunds universitet lyckas bäst när Energimyndigheten, Fas, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA föreslår fördelning av 5 270 forskningsmiljoner.

Lunds universitet står som huvudman för forskningssatsningar på som under en femårsperiod ska få 715 miljoner för att bygga upp världsledande forskning inom nio strategiska områden. Tätt därefter följer Chalmers Tekniska högskola som föreslås få drygt 700 miljoner för fem strategiska områden. Uppsala universitet, Karolinska institutet och Kungliga Tekniska högskolan rekommenderas finansiering inom sju, sex respektive fem områden

- Detta är fantastiskt roligt och visar den bredd som Lunds universitet representerar, säger vicerektor Sven Strömqvist. Om man jämför med Linnébidragen, där det ju också gick mycket bra för Lund, utmanar detta andra styrkor där det ställs större krav på samverkan med det omgivande samhället i vid bemärkelse.

- Framgång i den här utlysningen kan få stora effekter för lärosätena under lång tid framöver, säger Arne Johansson, samordningsansvarig för satsningen och huvudsekreterare vid Vetenskapsrådet. De som beviljas medel nu, kommer efter godkänd utvärdering om fem år att få behålla pengarna som långsiktiga basanslag.

 

Strategiskt område: Neurovetenskap:
Multipark - Multidisciplinary research focused on Parkinson’s disease - MultiPark (28 miljoner)
Multidisciplinär forskning med fokus på Parkinsons sjukdom

Genom att ta ett helhetsgrepp på Parkinsons sjukdom vill MultiPark hitta ett botemedel mot sjukdomen, hitta nya behandlingar och utveckla nya läkemedel. MultiPark samlar forskare från olika discipliner inom Lunds universitet och Göteborgs universitet inom områden såsom neuroforskning (smärta, depression och Alzheimers sjukdom), nanoteknologik, kemi, fysik och datavetenskap.

 

Koordinator: Patrik Brundin
Kontakt: Patrik Brundin, Lunds universitet, e-post:
Patrik.Brundin@med.lu.se
Huvudsökande: Lunds universitet 97%
Medsökande: Göteborgs universitet 3%

Källa: Lunds Universitet

 

· Svårt sjuka fråntas livsviktig medicin


Med anledning av att Sahlgrenska sjukhuset drar in livsviktig medicin för svårt Parkinsonsjuka har Parkinsonförbundet gjort bif. uttalande.

Läs mer - se nedan
2009-06-09

 

· Ny strategi för behandling av Parkinsons sjukdom

En ny strategi för att behandla Parkinsons sjukdom har prövats med lovande
resultat. Det är forskare vid Lunds universitets Neuronano Research Center(NRC) och
Duke Center for Neuroengineering i USA som den 20 mars publicerar sina
resultat i den vetenskapliga tidskriften Science.
2009-03-20 Läs mer - se nedan

· NeuroNova initierar en första patientstudie med en ny behandling av patienter med Parkinsons sjukdom 

NeuroNova, ett svensk bioteknikföretag som utvecklar behandlingar baserade på nybildning av nervceller för sjukdomar i det centrala nervsystemet har erhållit godkännande av Läkemedelsverket att initiera en första patientstudie med läkemedelskandidaten sNN0031 på patienter med Parkinsons sjukdom.

Patienter med Parkinsons sjukdom kan komma till ett tillstånd där de tillgängliga behandlingarna inte längre hjälper. Dessutom finns det ett stort behov av behandling som kan påverka sjukdomsutvecklingen positivt. Läkemedelskandidaten sNN0031 innehåller det kroppsegna proteinet PDGF-BB (platelet-derived growth factor BB), som har visats kunna ge en långsiktig förbättring i djurstudier.
Tillförsel av sNN0031 in i de vätskefyllda hålrummen i hjärnan (intracerebroventrikulär administration) i
djurmodeller av Parkinsons sjukdom har visats ge en långsiktig förbättring av symtomen och nybildning av celler i hjärnan. Baserat på dessa prekliniska resultat kan NeuroNovas läkemedelskandidat sNN0031 ha potentialen för en långsiktig förbättring av patienter med Parkinsons sjukdom, vilket skulle vara en avgörande fördel jämfört med de behandlingar som f.n. finns att tillgå.

Denna första patientstudie kommer att undersöka biverkningsprofilen av intracerebroventrikulär tillförsel av sNN0031 hos patienter med Parkinsons sjukdom med en implanterad läkemedelspump och kateter. Om behandlingen har en gynnsam biverkningsprofil kommer senare studier att fokusera på behandlingseffekt.
"Vi är glada över att kunna påbörja kliniska
försök med vår läkemedelskandidat så att vi kan förstå dess potential vid behandling av Parkinsons sjukdom", säger Markus Jerling, medicinsk chef på NeuroNova.

 "Det finns ett stort behov av nya behandlingsalternativ inom Parkinsons sjukdom, och de prekliniska resultaten med snN0031 indikerar att detta kan vara en sådan behandling", säger Sven Pålhagen, specialist i Neurologi och ansvarig prövare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
 "Att kunna påverka dopaminsystem genom att aktivera kroppsegna stamceller i hjärnan är ett helt nytt koncept, och behandling med sNN0031 är annorlunda jämfört med alla andra behandlingar inom behandling av Parkinsons sjukdom", säger Håkan Widner, specialist
i Neurologi och ansvarig prövare vid Universitetssjukhuset i Lund.
Denna första studie kommer att utföras i Huddinge och i Lund.
2009-03-19

 

· Molekyl väcker hopp om bot mot Parkinson

Om stamceller kan styras till att bli nervceller som producerar dopamin hägrar bot mot Parkinsons sjukdom. Amerikanska forskare har hittat molekylen som kan göra det möjligt. Proteinet AST-1 förvandlar stamceller till dopaminproducerande nervceller.
Skakningar och svårt att röra sig, det är en del av vardagen för de runt 20 000 personer i Sverige som lider av den obotliga nervsjukdomen Parkinson. Sjukdomen beror på att de celler som tillverkar signalämnet dopamin i hjärnan bryts ner. Idag finns ingen bot, men väl mediciner som kan lindra.
Kanske kan det bli ändring på den saken sedan Nuria Flamse och Oliver Hobert vid University of
Columbia University i USA har hittat ett protein som tycks vara det som styr stamcellerna till att bli dopaminceller. Proteinet heter AST-1.
Genombrottet kom när forskarna studerade utvecklingen av nervceller i den lilla rundmasken C. Elegans. Den är favoritmodell när det gäller att studera utvecklingen av nervsystemet och används ofta för att hitta mekanismer på molekylär nivå i människans nervsystem. Forskarna upptäckte att bildanden av dopamin kraftigt försämrades när proteinet saknades, medan produktionen steg när det tillsattes. Håller upptäckten måttet även vid studier på ryggradsdjur öppnas dörren för nya mediciner och kanske också bot mot Parkinsons sjukdom. Genombrottet publiceras
i Nature Letters. 
Ny Teknik
2009-03-17