Parkinsonförbundet i Läkemedelsverkets patient- och konsumentråd

Publiceringsdatum: 27 februari 2024

Parkinsonförbundets ordförande Eva-Lena Jansson och generalsekreterare Jenny Lundström har efter ansökan beslutats att väljas in i Läkemedelsverkets patient-och konsumentråd.

Många organisationer är kallade, men få är utvalda är ett uttryck som gäller här. För att komma med i Läkemedelsverkets patient- och konsumentrådet krävs först en ansökan där man beskriver sin verksamhet som patientorganisation och varför man önskar få representation i rådet. I rådet representeras organisationen Parkinsonförbundet, men man sitter på så kallade personliga mandat varvid Eva-Lena Jansson är ordinarie representant och undertecknad ersättare. Vi har därvid enligt gängse regler som gäller hos statliga myndigheter även fått avge jävsdeklaration, underteckna avtal och sekretessförbindelser.

Varför är patient-och konsumentrådet viktigt?

Läkemedelsverket inrättade för sju år sedan ett Patient- och konsumentråd. Fokus för rådet är att stärka och utveckla former för myndighetens samverkan med patienter och konsumenter. Syftet med rådet är att Läkemedelsverket ska samverka i dialog med patienter och konsumenter för att:

  • Öka Läkemedelsverkets kunskap om patienters och konsumenters erfarenheter av och syn på sjukdom i relation till användning av läkemedel och medicintekniska produkter,
  • bidra till en mer riktad och effektiv kommunikation mellan Läkemedelsverket och patienter och konsumenter, samt
  • öka patienters och konsumenters förståelse för hela Läkemedelsverkets uppdrag och verksamhet.

Patient- och konsumentrådet ska med utgångspunkt från Läkemedelsverkets mål och patienters- och konsumenters behov, tillsammans vara en ledande kraft i samverkan för bättre hälsa.

Första uppgiften: Tydligare substansinformation

Förbundets första uppgift var att lämna synpunkter på Läkemedelsverkets uppdrag att ta fram förslag på en mer harmoniserad och tydligare information om substanser i läkemedel. Syftet här är att öka patientsäkerheten så att det blir tydligare för patienten under sin läkemedelsbehandling. Det system som finns nu med utbyten, generika, medför att namnet på det läkemedel som patienten får på sitt recept av läkaren kan skilja sig mot det som expedieras på apoteket. Namnen är olika på läkemedlen även om den verksamma substansen är lika och läkemedlen är medicinskt likvärdiga. Det kan också vara så att man får olika läkemedelsprodukter vid olika uttag under receptets giltighetstid. Parkinsonförbundets råd till sina medlemmar har därför varit och är att be sin läkare att skriva: ”Detta läkemedel är inte utbytbart”.

Men vad göra om det inte finns det läkemedel på apoteket som läkaren förskrivit på receptet och det får bli ett utbytbart? I dagsläget är substansnamnen på läkemedlen inte är tydliggjorda och det medför svårigheter att förstå hur det ska tas, under vilken tid och hur mycket. I förlängningen kan det leda till en felaktig läkemedelsanvändning. Blir det dessutom olika läkemedelsprodukter vid olika uttag under receptets giltighetstid blir det en än större utmaning för patienten.

Läkemedelsverket samarbetar här även med E-hälsomyndigheten för att tydliggöra informationen om substansnamnen. För att öka patientsäkerheten ska det vara samma namn på en läkemedelsbehandling över tid, oavsett om patienten möter personal i vården eller på apotek, läser sin patientjournal på 1177, läser i Nationella läkemedelslistan eller läser på etiketten på läkemedelsförpackningen. Ökad patientsäkerhet är i fokus.

 

Fakta: I Läkemedelsverkets patient- och konsumentråd ingår representanter från Läkemedelsverket och ledamöter från ett brett urval av patient- och konsumentorganisationer.

Fokus ska vara på tvåvägskommunikation och inriktas särskilt på att stärka och utveckla former för samverkan med patienter och konsumenter.

Interaktionerna ska vara till nytta för både Läkemedelsverket och rådsrepresentanterna och deras medlemsorganisationer.

Läkemedelsverket använder begreppen patient och konsument, men vill även inkludera organisationer som kategoriserar sig som funktionshinderorganisationer och brukarorganisationer.

Organisationer

Alla rådsrepresentanter är utsedda på en mandatperiod av tre år. Arbetet med rådet leds av rådsansvarig på Läkemedelsverket med stöd av en verksövergripande arbetsgrupp. Rådsmöten äger rum på Läkemedelsverket två gånger per kalenderår.

Myndighetsgemensamt brukarnätverk

Läkemedelsverket ingår i ett patient- och brukarnätverk tillsammans med åtta andra myndigheter.

Nätverket ska skapa möjligheter att dela kunskap och erfarenhet, och även att ordna en utbildning för patientrepresentanter och anställda på myndigheterna för att höja kunskapen om varandras förutsättningar och arbetssätt.

 

Övriga myndigheter som deltar i nätverket är eHälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Inspektionen för vård och omsorg, Myndigheten för delaktighet, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.

 

Källa: Läkemedelsverket